måndag 6 december 2010

Sena reflektioner

Då jag mest varit sängliggandes med en förjävlig förkylning senaste veckan har även motivationen att skriva här på bloggen blivit lidande.

Men två matcher och två vinster sedan senaste inlägget kräver ju ändå en reflektion. 

City - Salzburg
En härlig match som gav City en plats i Europa league-slutspelet. Det bästa från den matchen var onekligen Supermario och Adam Johnson. Två boxmål från Mario och en slalomåkning genom Salzburgförsvaret av Johnson fastställde slutresultatet. Mancini ställde upp med en riktigt fin uppställning som var på gränsen till en 4-2-4 med två renodlade forwards i Jö och Balotelli och två riktigt offensiva yttrar i Johnson och SWP. Personligen tycker jag alltid att det är kul att se SWP på planen, och i den här matchen visade han både varför man verkligen gillar honom och varför han gott kan sitta på bänken i premier league. Några briljanta individuella aktioner blandades med helt vansinniga inlägg och felpassningar.


City - Bolton
För en gångs skulle inget mål från Elmander, som knappt syntes innan han blev utbytt i andra. City såg dock bättre ut än på länge och slutresultatet 1-0 speglar enbart det faktum att någonting verkligen inte stämde i avsluten än vad det speglar matchbilden. Zabaleta hade två solklara lägen att göra mål, vilket han hade vart värd, och det känns mer och mer som att det är Zabaleta som ska ta högerbackspositionen i de matcher då Mancini verkligen vill ha yttebackarna med i anfallen. David Silva var fantastisk som vanligt och Kompany visade varför man vill ha en mittback med gudabenådad känsla i fötterna. Aktionen då han först lobbar över en spelare på egen planhalva sätter fart fram mot mål för att avsluta sin räd med en klack till en helt fri Kolarov på väg in i straffområdet är helt och hållet briljant. Dessvärre var Kolarovs avslut lika odistinkt som de flesta andra denna kväll. Med undantag för Tevez 1-0 mål förstås.


Mario Balotelli
En spelare som är otroligt svår att följa så här nära. Ena dagen älskar man honom för att han är så sanslöst bra och talangfull och man vill inget annat än försvara honom mot alla hatare. Andra dagen blir man irriterad och less när han mest springer omkring och divar sig och filmar samtidigt som han vägrar att fira sina mål.
Senaste matcherna har han hållt sig hyffsat lugn och mest koncentrerat sig på att spela bra fotboll, vilket resulterade i två mål mot Salzburg och några nästan-mål mot Bolton.


Får han nu några matcher i rad under bältet (Tevez är ju avstängd mot West Ham) och spekulationerna om hans framtid lugnar ner sig lite så blir det nog lättare att bilda sig en riktig uppfattning om denne talang. Jag tror att Balotelli skulle må bra av att spela i en klubb där han kände sig hemma och där han fick fansen på sin sida. Jag tror vidare att City kan vara just den klubben, Balotelli själv verkar tro att det är AC Milan som gäller. Som italienare borde han ju dock veta att italienare är sjuka i huvudet och att han gör bättre av att stanna i England där man både får vara kaxig och mörkhyad.


Alan
Salzburgs 21-årige brasilianske inhoppare har fått något av en kultstatus i klubben efter att nästan hela läktaren på Eastlands sjöng hans namn och till och med uppmanade honom att våga skjuta och göra mål. Det är lite oklart vad detta instinktiva och helhjärtade stöd kom ifrån men efter matchen sa Alan att han var otroligt glad för det stöd han fått under matchen och har till och med lovat mcfc.co.uk en exklusiv intervju som skall upp på hemsidan snart. Kanske blir det en maskotvärvning av Sheik Mansour i januarifönstret?

måndag 29 november 2010

Michael Johnson

Läs denna intressanta reflektion kring Michael Johnsons chanser att slå sig tillbaka in i Citytruppen. Det har bekräftats att han nu ska vara helt återställd från sina långtidsskador, och man kan ju inte annat än att unna honom lite speltid utan skador nu.


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Visst var det väl härligt att se Noel stoppa händerna i kakburken och dra ett så klassiskt möte som Leicester City - Manchester City. En repris på finalen då Man City vann FA Cupen -69. Eftersom jag var minus 18 år gammal då ska jag väl inte hävda att jag ser just den storheten i mötet, men att hälsa på i Svennis nya hem ska bli riktigt spännande.

För mig är det alltid roligt att se Noel Gallagher med ett leende på läpparna speciellt då det rör sig om City, han är nämligen den största orsaken till att jag är Cityfan.

Som grädde på moset lyckades Noel ställa till det lite för ärkerivalerna United som får möta Liverpool istället för nått pubgäng som de kanske hade hoppats på. Frågan är om Liverpoolfansen är lika nöjda som rockstjärnan.


söndag 28 november 2010

Stoke City - Manchester City 1-1

Har tyvärr inte tid med någon djupdykning i denna match, men det är väl knappt så att den förtjänar det. Det fina spela som City visade förra omgången mot Fulham var som bortblåst av kylan i Stoke, och den som verkade ta vinden värst var Balotelli. Den enda som verkligen visade klass i första halvlek var David Silva, men han hade alldelles för få lagkamrater som var sugna på att leka. När Balotelli gick ut för halvtidspaus trodde jag inte att vi skulle få se mer av honom den eftermiddagen, och att det fortfarande stod 0-0 fick City helt enkelt vara väldigt nöjda med. 

Balotelli och resten av laget kom dock ut med ny energi i andra halvlek och visade att någonstans kom de ihåg va de pysslade med på craven cottage. Stoke är dock ett betydligt svårare motstånd, och City har inte vunnit mot Stoke på bortaplan på 11 år. Vi var nära, men i efterhand får man nog konstatera att denna match kunde gått lite hur som helst och att 1-1 var ett rättvist resultat. 

Stokespelarna ansatte Balotelli hårt och att rubba hans psyke verkar stå högt upp på mångas priolistor. Supermario skötte sig dock bra och höjde sitt spel en nivå i andra halvlek. Tevez och David Silva höll en hög klass och även Kolarov gjorde en bra match. Det enda Richards gjorde var ett mål, men det förtjänar absolut en eloge.

Resultatet kändes väntat, även om man vågat hoppas på mer. Nästa match mot Bolton på hemmaplan blir ytterst viktig för att hålla oss kvar i i toppen och för att visa att anfallsspelet börjar komma igång på riktigt, då finns heller inga ursäkter som kyla, snö och bortaplan. Får vi tillbaka Yaya Touré till den matchen kan vi skatta oss lyckliga då det kändes att vi saknade honom på mittfältet den här matchen.

Mina Spelarbetyg
Hart - 6, Richards - 7, Kolo Touré - 6, Kompany - 7, Kolarov - 7, Barry - 6, Milner - 6, De Jong 6, Silva - 7, Tevez - 7, Balotelli - 6

söndag 21 november 2010

Fulham - Manchester City 1-4


Att jag än en gång var nervös inför ytterligare en viktig Citymatch är inget att sticka under stol med. Ineffektivitet och tröghet var ju två ord som hängt kvar i bakhuvudet sedan matchen mot Birmingham i lördags. Statistiken talade inte heller för någon målfest inför mötet på Craven Cottage idag.
Resultatet efter 90-minuter skulle dock bli allt annat än målfattigt. En extra striker i form av Jo var ett tacksamt tillskott och för en gångs skulle såg faktiskt Citys uppställning mer ut som en 4-4-2 eller ibland till och med 4-3-3  än en 4-5-1.
City gick för en gångs skulle ut med riktigt bra fart och mycket folk i anfallen. Tevez mål till 0-1 var inte resultatet av bländande spel men kändes ändå naturligt och var ett riktigt klassiskt Tevez mål. Resten av halvleken var bara Citys. Fulham såg totalt värdelösa ut och cityspelarna fick hålla i boll hur länge de ville. Resultatet av det blev ytterligare två mål i första halvlek och båda kom tack vare av brilliant spel och distinkta avslut, först av Zabaleta och sen av Yaya Touré.
Det kunde mycket väl blivit ett till när Kolarov sprang till sig ett friläge på en snabb omställning, avslutet var dock inte riktigt lika distinkt den gången.
Fulham spelade bättre efter halvtidsvilan men det var ändå Tevez som öppnade målskyttet i andra halvlek med en hockeystyrning på Zabaletas skott. Minuten innan missade han ett friläge där han var lite för obeslutsam. Hemmalaget fick lite turligt ett mål som tyvärr var mer Kolo Tourés förtjänst än Fulhams, vilket var synd då Hart hade vart värd att hålla nollan ytterligare en gång.
Kul att se ett City som verkligen ville framåt och ytterbackar som öste på längst kanterna, speciellt Zabaleta som var ett klockrent högerbacksval i den här matchen. Han drog dock på sig ett gult och är därmed avstängd inför nästa match mot Stoke.
Andra som gjorde en riktigt bra match var De Jong (som vanligt), David Silva (Som vanligt) och Tevez (Som vanligt). Tevez som med sina två mål nu är i ensam skytteligaledning, till Elmanders förtret, hade nog velat stanna kvar på plan och fullborda sin hattrick men Mancini verkar orolig för skador på sin argentinska bulldog då han ständigt byter ut honom mot slutet av matcherna.
Barry gör ett bra jobb defensivt men jag hade nog hellre sett Yaya Touré i den positionen för att få in Milner på plan vilket hade kunnat öppna ännu mer ytor offensivt.
Mancini visar att han vet vad som krävs för att bjuda på anfallsfotboll, nu hoppas vi att vi får se lite konsekvens i spelet och matchen mot Stoke borta är en perfekt övning på vägen till att klara det testet.
Spelarbetyg
Hart – 7, Kolarov – 6, Kolo Touré – 7, Kompany – 8, Zabaleta – 8, Barry – 6, Yaya Touré – 7, De Jong – 8, David Silva – 8, Tevez – 8, Jo – 6.
Johnson -, Viera -, Milner -.

fredag 19 november 2010

Kolarov skjuter

Efter mina funderingar kring ytterbackar spenderade jag lite tid på youtube.

Hittade en riktig Kolarov-klassiker!

torsdag 18 november 2010

Konsten att välja rätt backar


Kolarov, Zabaleta, Bridge, Richards, Lescott, och Boateng. Alla vill ha plats i Citys startelva. Alla har fått chansen. Några har sumpat den, men än så länge verkar ingen ha säkrat en plats. Lägg till löften som Boyata, Cunningham och Logan och man inser fort att konkurrensen om en ytterbacksplats i City just nu är ganska extrem.
Tittar vi på dessa spelare individuellt så tycker jag nog ändå att en prioriteringslista börjar växa fram, i alla fall för egen del. Mancini har väl redan satt sin med tanke på vilka summor han har spenderat på backar, och kanske är han också helt övertygad om sin startelva men att skador och formsvackor kommit i vägen. Nått säger mig dock att så inte är fallet.
Micah Richards, 22 år
Richards är mitt förstahandsval på högerbackspositionen. Det finns en rad anledningar till detta varav den kanske viktigaste är att jag tycker att han är klart spelskickligast för tillfället. Han besitter en bra fart och är stark som en oxe, vilket är fascinerande då han själv säger att han aldrig lyft en vikt. Tänk om man kunde ha den grundfysiken. Även om han kan uppfattas som lite klumpig ibland i offensiven så tycker jag ändå att han gör ett bra jobb och är oberäknelig för motståndarnas försvar.
Richards har gjort över 100 ligamatcher i citytröjan och det är inte många som kan mäta sig med i truppen, dessutom är han bara 22 år, ett löfte för framtiden och en ikon för citys ungdomsakademi.
Alexandar Kolarov, 24 år 
Kolarov verkar vara den som ser ut att vara närmast att cementera sin position i startelvan. Han var skadedrabbad under inledningen men har nu börjat spela matcher från start och jag tror att han kan växa in i rollen på ett utmärkt sätt. Jag antar att han är Mancinis förstahandsval då han spenderade cirka 200 miljoner för att få serben från Lazio.
 Jerome Boateng, 22 år
Är väl egentligen mittback men spelade vänsterback för Tyskland i VM och har sedan fortsatt på ytterbacksspåret sen han kom till city. Om det beror på att Mancini vill spela honom där eller att Kompany helt enkelt spelat för bra för att öppna en lucka är en bra fråga.  Jag har hur som helst varit långt ifrån imponerad av Boateng hittills. Till hans försvar så blev han ju påkörd av en drinkvagn och bara nyligen kommit in i matchform igen. Blir spännande att följa Jeromes utveckling.
Pablo Zabaleta, 25 år
En av de mer offensiva ytterbackarna i City och också en som sällan gör en dålig match. Kan spela både som defensiv mittfältare (inte för att City är i något behov av sådana) och ytterback. Han verkar vara en skön karaktär som jobbar hårt för laget. Dessutom blir det ett annorlunda spela med Zabaleta på planen än med t.ex Richards. Helt klart en värdefull spelare.
Joleon Lescott, 28 år.
Lescott matchades intensivt som vänsterback i början på säsongen då Kolarov, Boateng och Bridge var skadade. Han gjorde ett hyffsat jobb och var väl varken bra eller dålig, men känslan är ändå att om han ska spela så har man honom hellre på en kant än i mitten eftersom han snarare är en fara defensivt än vad han är en tillgång. Det låter kanske hårt men det är min bild av honom.  Inget klockrent val alltså.
Wayne Bridge, 30 år.
Bridge har inte fått mycket speltid, men har verkligen sett till att sabotera de få chanser han fått. Just nu känns det mest som att han sitter och suger pengar ur klubben. En lön på 90 000 pund i veckan känns oerhört omotiverat. Problemet är väl att ingen annan klubb vill ha denna 30 åring och definitivt vill ingen ge honom en liknande lön.
På ett sätt är det väl positivt att de är de unga spelarna som presterar men faktum kvarstår ju dock att vi fortfarande väntar på att någon verkligen ska blomma ut.
Såhär ser jag på saken i detta nu:
Vänster
1. Kolarov
2. Boateng
3. Zabaleta
4. Lescott
Höger
1. Richards
2. Zabaleta
3. Boateng
4. Boyata

lördag 13 november 2010

Manchester City - Birmingham 0-0


Jaha, då ska man skriva ännu ett referat i kategorin ”sågen”. Detta var en riktig pissmatch om man ska vara uppriktig, och det ska man väl även om det är tråkigt.
Inför matchen kändes det mesta ändå spännande. City skulle efter 0-0 i derbyt nu gå ut på CoMS och spela ut Birmingham genom att visa att laget visst har ett snabbt, effektivt och sexigt anfallsspel gömt i backfickan. Laguppställningen såg roligare ut än på länge med Silva, Milner och Adam Johnson från start.
Summeringen efter 90 minuter? En stor påse med hundskit.
Vem gjorde egentligen en bra match idag? Detta var deprimerande på alla håll och kanter. Några spelare var möjligtvis lite mindre värdelösa än andra.
Tvärtemot vad de flesta verkar tycka så anser jag faktiskt att Milner gjorde en hyfsad match och jag tycker inte att Mancini gjorde rätt i att ta ut honom. Han springer mycket och skapar en del ytor, dessutom är han en spelare som inte ger upp och som kan mana på laget, något som inhopparen Roque ”Skithögen” Santa Cruz inte kan beskyllas för.
Likaså var Tevez en viktig karaktär i matchen, och även om han kanske inte hade en av sina bästa dagar så jobbar och sliter han och vill verkligen vinna. Att Mancini tar ut spelaren som leder skytteligan i Premier League för ett lag som i princip har gjort minst mål i hela ligan är ju skrattretande. Hur Mancini har tänkt att hålla koll på sitt omklädningsrum nu är en spännande fråga. Att sätta in Barry istället för Tevéz vittnar ju om en sådan urusel fingertoppskänsla att man blir mörkrädd.
Hoppet tändes under första minuten av andra halvlek och släcktes när Milners skott räddades på mållinjen, och mer spännande än så blev det inte. Katastrofalt dåligt rakt igenom.
Mitt försök till spelarbetyg från nått som snarare bör liknas vid dagisfotboll än en match i engelska högstaligan. 
Hart – 6, Kolarov – 6, Kolo Touré – 6, Kompany – 7, Boateng – 5, De Jong – 6, Milner – 6, David Silva – 5, Yaya Touré – 4, Johnson – 5, Tevéz – 6
Santa Cruz – 5, Zabaleta -,  Barry -.